Fabriksgift och industrinatur
Posted in Materialitet, Återuppståndna fabriker on May 6th, 2008 by Robert Willim2,7 miljarder kronor. Det beräknas enligt en artikel i DN (6 maj 2008) vara kostnaden för att sanera 38 av Sveriges mest förorenade industriområden. Siffran är baserad på inventeringar som landets länsstyrelser har gjort. Gamla fabriker, från BT Kemi i Teckomatorp i söder till Stugsunds träimpregnering i norr, har lämnat spår som utgör stora miljö- och hälsoproblem.
Kontaminerade industrilandskap kallas med en engelsk term för brownfields, till skillnad från greenfields som är oexploaterad mark. Innan man överhuvudtaget tänker på eventuellt återbruk av industrimark, eller brownfields, är naturligtvis sanering nödvändig. När det gäller omvandlingen av brownfields till tilltalande postindustriella landskap har det amerikanska företaget D.I.R.T. Studio, drivet av Julie Bargmann gjort sig ett namn internationellt. De använder sig av en estetik som harmonierar med fenomenet Industrial Cool. På företagets webbplats beskrivs vad som motiverar deras arbete:
D.I.R.T. studio operates out of a love for the landscape, a concern for marginalized communities and an obsession with urban regeneration. We feel obligated, better yet, inspired to remake fallow Brownfields and derelict terrain into renewed landscapes of ecological and cultural production.
Ett av Bargmanns favoritexempel på lyckad återanvändning av förgiftade industriområden är Landschaftspark Duisburg Nord. Bakom omvandlingen ligger landskapsarkitekten Peter Latz.
Latz vill att de platser han arbetar med ska ha en narrativ dimension som kan berätta om miljöernas tidigare bruk. Även växtlighet har medvetet använts i omvandlingen. På vissa ställen ser man tydligt att träd och andra växter är planterade i ett mönster. På andra ställen växer de till synes okontrollerat samman med metallen och betongen.

Den förorenade marken har på olika sätt bearbetats för att bli ofarlig för besökare. Stora massor med arsenikmättad jord har fraktats bort. Andra delar av marken har förslutits för att förhindra läckage. De växter som medvetet har planterats i området har valts ut för att de antingen kan bidra till nedbrytningen av rester från den industriella driften, eller för att de trivs i just denna typ av ekologiska miljö. Tanken har dock hela tiden varit att förena de forna industriella konstruktionerna med ny grönska.
Latz har velat frångå en protektionistisk natursyn. I landskapsparken använder man sig av termen industrinatur, vilken betonar att den industriella aktiviteten har gett upphov till en sorts ny natur. I bästa fall är det denna typ av natur som förgiftad industrimark efter viss sanering kan ge plats för.


